Regaler, pelargonvärldens azaleor – Beställ ett paket med 6 olika regaler Läs mer om regaler nedan. Klicka på bilden för att beställa ett paket med 6 olika regalpelargoner till det förmånliga priset av 225:- (normalpris 270-310:-) Våra övriga regalpelargoner hitta du i Butiken Engelska Pelargoner
	Sticklingar! Butiken är uppdaterad med vad som finns färdigt för omgående leverans.
	Ohyra och bekämpning, läs mer nedan I webbutiken hittar du: Klistertavlor Pyrex Provado Binab (mot svampsjukdomar)

Australian Mystery	Brown's Butterfly	Edwards Tarsha	Hazel
Minstrel Boy	Princess Virginia	Rimfire	Whisper

Regaler, eller engelska pelargoner, brukar ofta jämföras med azaleor då de stora blommorna påminner om just dessa. Det vetenskapliga namnet är Pelargonium x domesticum. Man vet inte riktigt vilka vilda arter som varit inblandade i korsningen för att ta fram denna grupp men man tror att möjliga förfäder kan vara P. capitatum, P. cucullatum, P. grandiflorum och P. fulgidum. P. cucullatum kan man nog vara tämligen säker på då bladen på engelska pelargoner påminner mycket om bladen hos denna vildart och även blomformen har stora likheter. Många brukar tycka att engelska pelargoner är svåra, men det beror bara på att vi inte ger dem de rätta förutsättningarna. I handeln säljs regaler tidigt på året, ofta i februari. De blommar fint ett tag men sätter sedan inga nya knoppar och de flesta slänger plantan. Prova istället att ge dem en ny kruka och ställa ut dem (när temperaturen är över noll). Engelska pelargoner behöver nämligen temperaturväxlingar för att sätta knopp och våra svenska somrar ger dem de perfekta förutsättningarna för en riktigt överdådig bloming, varma dagar och svala nätter! En regalpelargon kan bli riktigt stor på en sommar. Ge den en stor kruka och vattna lite mer än en zonalpelargon, gärna med gödning i låg dos i varje vattning så kan du få en planta som är närmare en meter i höjd och lika bred på en sommar. Var noga med att ta bort vissnade blommor för att gynna ny knoppsättning och som sagt, placera dem utomhus! Vill du ta sticklingar av en engelsk pelargon görs detta bäst när plantan inte är i blom. Visst kan man ta en stickling även av en blommande planta men den tar då mycket lång tid på sig att rota medans det går snabbt och lätt när plantan inte är i blom. Om du har köpt din engelska pelargon i den vanliga handeln så är den behandlad med retarderingsmedel. Retarderingsmedel är ett gift som sprutas på plantan för att den skall bli låg och kompakt. En bieffekt av denna behandling är att sticklingar från en behandlad planta rotar mycket långsamt. Effekten av retardering kan sitta i så länge som ett halvår men också gå ur plantan snabbare, beroende på hur hög dos plantan har fått.

Det här med ohyra... En frisk planta har normalt bättre motståndskraft mot både ohyra och andra sjukdomar en en planta som inte mår bra. Inte så konstigt då det är precis samma sak med oss människor. De otrevliga kryp som drabbar pelargoner är framförallt löss, mjöllöss (vita flygare) och senare på säsongen fjärilslarver. Om man håller på med frösådder och tar egna sticklingar brukar också de otäcka sorgmyggorna dyka upp och tyvärr ser man rotlöss allt oftare. Det är vanligare med ohyra inomhus, i växthus och uterum än om de är placerade utomhus. Det kan tyckas motsägelsefullt men flera av krypen får en snabbare livscykel vid högre temperatur och hinner med andra ord föröka sig mer. Det bästa vapnet mot ohyran är att prata med sina plantor ofta, då hinner du se om det kryper eller flyger något otrevligt kring plantan. En hjälp kan också vara att sätta upp gula klistertavlor. Särskilt sorgmyggor och mjöllöss attraheras av den gula färgen och många fastnar i klistret. Genom att undersöka klisterskivorna så kan man se vilken typ av ohyra och i vilken koncentration de förekommer. Klistertavlorna skall sättas i höjd med bladverket och det är bra att röra vid bladen då och då för att se om någon flyger upp och fastnar på skivorna. Provado fungerar utmärkt förebyggande mot löss och mjöllöss. Provado ser ut som stora magnecyl och trycks ner i jorden. Provado är ett s.k. systemiskt gift som tas upp av plantan och insekter som suger på bladen får i sig giftet. Verkan sitter i 4-6 veckor. Löss hittar du oftast i toppen av plantan där de suger saft från de unga skotten. Det händer ganska så ofta att de också sitter på undersidan av blomknopparna. De första att drabbas brukar vara hängpelargoner. Mjöllöss brukar man se när man rör vid bladen och de vuxna flygarna flyger upp. Äggen hittar man oftast på de nedre, äldre bladen. Mjöllöss brukar framförallt drabba regaler, doftpelargoner och vissa vildarter medans zonalpelargoner brukar klara sig bra. Sorgmyggor är små och svarta som vuxna och flyger runt strax ovanför fuktig jord. De lägger ägg i jorden och larverna som kläcks ur äggen äter av rötterna. Detta innebär ofta slutet för en liten fröplanta eller en stickling medans äldre plantor klarar sig bra. Dock menar vissa forskare att de sprider svampsjukdomar. Fjärilslarver förekommer av många arter. Oftast börjar de dyka upp i juli-augusti och kan kaläta en hel planta på en natt. De finns i många former och färger och sitter normalt på undersidan av bladen. Om du ser ett misstänkt ”hål” på ett blad, undersök noga hela plantan och ta bort alla larver och ägg du hittar. Skaka gärna plantan ordentligt så brukar de ramla av. Ett annat tecken på att plantan är angripen av fjärilslarver är små svarta korn på bladen. Det är larvernas exkrementer. Ibland hittar man också larver av grönsaktfly. De är korta och tjocka och gömmer sig i jorden vid krukans kant under dagtid för att krypa upp och äta kopiöst under natten. Rotlöss är en art av mjöllus som lever i jorden och livnär sig på plantans rötter. Det lättaste sättet att upptäcka rotlöss är att använda sig av svarta plastkrukor då man ser spåren efter dem som en vit, lätt blåaktig, flouruserande beläggning på insidan av krukan, ofta är det endast en liten fläck. Det är lätt att förväxla detta med kalkavlagringar men kalkavlagringar har ingen blå ton. I jorden kan man se ett blåvitt ”ludd” som kan vara lätt att förväxla med perlite. Använd en lupp så ser du! Bekämpning Löss är det som är lättast att bli av med. Det finns många preparat i handeln som fungerar utmärkt mot löss, t.ex Pyrex eller Provado eller så kan man blanda sin egen lösning, se recept nedan. Effektiv biologisk bekämpning finns också, se vidare nedan. Mjöllöss är svårare att bekämpa. Det är bara vuxna flygare som dör av besprutning, äggen överlever. Därför är det viktigt att upprepa sprutningen flera gånger med c:a 5 dagars mellanrum. Spruta helst på kvällen (eller när temperaturen är låg) då de vuxna flygarna ”sover” och inte flyger iväg från plantan utan du har större chans att träffa med det medel som du sprutar med. Hittar du ägg på gamla blad är det enklast att ta bort hela bladet. Du kan också duscha plantan hårt med vatten eller försöka ”skrapa” bort äggen med fingret. Biologisk bekämpning fungerar bra om antalet flygare inte är för stort när predatorer sätts in. Sorgmyggor bekämpas effektivt med nematoder (se under biologiskt bekämning nedan). Man kan också vattna med t.ex Pyrex eller annat pyretrumpreparat. Den effektivaste (och mest miljövänliga) behandlingen mot fjärilslarver är att ofta inspektera sina plantor och plocka bort alla larver man hittar. Rotlöss. Svårt att upptäcka och inget riktigt effektivt bekämpningsmedel finns. Det bästa sättet att undvika rotlöss är att aldrig få in det i sin odling. Inspektera rotklumpen på nya plantor noga. Låt varje planta ha sitt eget fat eller ytterkruka och flytta inte runt plantor mellan faten/krukorna utan att de diskats mycket noga först. Om du upptäcker att du har rotlöss bör alla plantor inspekteras noga. Om du har konstaterat att dina plantor är drabbade av rotlöss kan du prova att skölja bort så mycket jord som möjligt från rotklumpen och doppa rötterna i en lösning med t.ex Pyrex med en skvätt T-sprit i. Det effektivaste sättet att bli av med rotlöss är att ta en stickling av plantan och sedan kasta den (plantan alltså, inte sticklingen). Biologisk bekämpning I växthus, uterum och även inomhus kan man använda sig av biologisk bekämpning, s.k. predatorer. Det är rovkvalster, nematoder eller andra små kryp som livnär sig på att mumsa i sig skadedjur eller som förökar sig genom att lägga ägg i krypen. Det finns olika predatorer mot olika slags ohyra. Om predatorer skall användas skall dessa sättas in i början av ett angrepp så de har chans att föröka sig i tillräcklig mängd innan antalet ohyreindivider blir för stort. Predatorer är känsliga för besprutning så man kan inte både bespruta och använda sig av predatorer. När ohyran är ”uppäten” så dör predatorerna också. På hemsidan www.nyttodjur.se hittar du mer information om skadedjur och biologisk bekämpning. Recept, såpvatten för besprutning mot löss och mjöllöss 5 l ljummet vatten 1 dl flytande såpa ½ dl T-röd